Val 2014

Jag har varit på väg att skriva om den helt galna sjukvården vi har fått under de senaste åren, men har alltid bitit mig i läppen och försökt att bara vara tacksam att det iaf finns en sjukvård att gå till.
Men nu går det bara inte vara tyst längre; vem sjutton har kommit på denna "fantastiska" idé med två konkurrerande sjukhus i Nynäshamn? Hade de samarbetat hade det varit kanon, eller om konkurrensen hade gjort att de båda hade kämpat om att bli bättre. Nu är det varken eller, och de har försämrats kraftigt under de senaste åren.
Två akutsjukhus - ingen av dem tar emot annat än vardagar mellan 8 (eller 9?) och 17 - endast efter tidsbokning och endast via telefon! (går ej att boka tid om man redan finns på plats, då får man lyfta luren och ringa in till dem) Även om man ringer exakt när de öppnar, så är det inte säkert att man får en tid och då hänvisar ex. Nynäsakuten till Haninge för att få hjälp. Ringer man det andra sjukhuset på orten blir de jättesura för att man inte är listade hos dem och kräver (japp, fastän de tydligen inte har rätt att kräva det för att ge vård!) att man måste lista om sig till deras sjukhus för att få vård. Så som senast; sonen har 40 graders feber och kraftig öroninflammation - jag får ingen tid hos Nynäsakuten då jag inte ringde 7:55 "som alla andra" fast de ska öppna 08:00. De hänvisar till Haninge - men då jag själv inte har någon egen bil idag, tyckter jag inte det är rätt att släpa iväg en sjuk kille på tåget medan det finns ett sjukhus till ett par hundra meter ifrån det första. Jag får då ringa och böna och be om att få komma in där istället, men bara om jag listar om sonen till det sjukhuset. Läkarens kompetens på det sjukhuset är under all kritik, så när jag behöver hjälp nästa gång och hänvisas bara till samma läkare känner jag att jag måste byta tillbaka för att sonen ska få den vård han behöver.
Idag behöver han nytt recept på allergimedicin för pollen och jag ringer det första sjukhuset, Nynäsakuten, för en tid. Bemöts då åter igen av en mycket otrevlig, arrogant och nonchalant kvinna som säger att jag då får ringa sjukhuset då sonen står listad där. Jag berättar att jag fick lista om akut för att han skulle kunna få hjälp sist, men hon säger då att jag då ska vända mig till Haninge och inte till det andra sjukhuset - "för att det inte går att hoppa emellan då sjukhusen ägs av olika bolag, då kommer du få problem." Men till slut efter att få böna och be lite till och med löfte om att jag ska fortsätta gå hos dem, så får jag till slut en tid.
Detta är bara helt vansinne och man kan verkligen säga att det är patienterna som hamnar i kläm!

Några direkta förslag till förbättring i vården:

* Gemensamt system för sjukjournaler för alla sjukhus.
* Återinför akutsjukvård som det ska vara - när man akut behöver hjälp.
* Ta bort listningen och ge patienterna chansen att söka vård där det finns plats.

Sen finns det en annan sak inom just detta med sjukhus i Nynäshamn; Varför har man inte byggt ett enkelt sätt för sjuka och gamla att ta sig upp till Nynäshamns sjukhus? Som det är idag ser jag dagligen stapplande gamlingar kämpa uppför trapporna upp till sjukhuset, för att inte tala om dem med rullatorer. Det är inte bara en gång man har fått springa till undsättning där.. En hiss tycker jag verkligen kan vara på sin plats vid Nynäshamns sjukhus!
Så lägger till det till listan till förbättringar:

* Byggnation av en hiss till Nynäshamns sjukhus från gatuplan.

Puh! Då har jag fått lätta mitt hjärta lite, och det är dags att ge sig iväg och stångas vidare för att sonen ska få den vård och medicin han behöver.

Ha det så gott, och jag håller tummarna för att ni alla får hålla er friska och krya!

Jag har tidigare skrivit om det sidoprojekt jag jobbat med från och till under åren, där jag tittar på möjligheten att på ett långsiktigt sätt hjälpa de svältdrabbade i Afrika. Löpande får vi läsa om olika kriser som drabbar kontinenten, som senast var det skriverierna om det akuta läget på Afrikas Horn. Men detta är ju som vi alla egentligen vet, inte någon engångsföreteelse som bara drabbar dem ibland och som går att avhjälpa med lite gåvor och bistånd. Klart att det verkligen behövs när läget väl blivit så akut, men det hjälper inte dem på lång sikt och när strålkastarljuset över området slocknar och blickarna riktas mot andra nyhetsintressanta områden fortsätter svälten och missären som tidigare. Rapporter visar att det t o m är värre i området nu och krisen är långt ifrån över, men då nyhetsvärdet är över låter media oss hellre läsa om giriga politikers övertramp och våra egna ekonomiska problem här i västvärlden, då korta perioder av bilder av riktig misär är allt vad vi klarar av. Tyvärr har inte Afrikas befolkning samma möjlighet; de som är minst rustade för kampen får bära hela bördan. Min önskan är att ge dem de verktyg de behöver för att få tillbaka styrkan att återta sina liv och även ge sig själva, sina barn och kommande generationer möjlighet att utvecklas.

Det senaste åren har jag varit i kontakt med flera olika myndigheter, politiker och hjälporganisationer för att se på orsaken till varför man inte satsar på mer långsiktiga lösningar istället för bara fokuserar på att släcka "akuta bränder". Kapitalet finns, men som det ser ut idag så jobbar man med att bara lindra "symptomen" istället för att fokusera på ursprungsproblemet; Människorna behöver vatten. Vatten för att äta och dricka, vatten för att orka studera och arbeta och vatten för att slippa diktatorers kontroll. Idag är vattnet det stora maktmedlet i detta område, den som har kontrollen över vattnet och har även kontrollen över människorna.

Idag svälter ca 10 miljoner människor just i området Afrikas Horn. Med 3 avsaltningsanläggningar längs efter kusten skulle deras behov vara täckt och de skulle ha ett bättre liv än de någonsin haft. Kan vi i-länder bidra med detta från oss och samtidigt överlåta anläggningarna i deras egna händer ger vi även dem den friheten som de saknar och alltid har behövt. Visst behövs det alltid kunnande och underhållning av sådana anläggningar, men att stötta med sådant istället för ösa pengar på de kortsiktiga behoven måste vara en betydligt stabilare och tryggare lösning för befolkningen. Kan de även åter börja bruka sin mark och sälja varor, kan de även få in inkomster att själva så småningom, kunna försörja sig och underhålla sitt.
Enligt kontakten på Sida så anser de inte heller att problemet ligger i att det finns för lite vatten idag, utan att de är för dåliga på att hushålla med det vatten som finns. Men med tanke på hur vi lever och hur de lever, känns det väldigt orättvist att använda det som ett rimligt argument till varför de inte ska få vatten så de klarar sig. Hon nämnde även de miljömässiga aspekterna av att bygga dessa anläggningar, och miljömässigt kan det säkert finnas vissa utmaningar med överskottssaltet och andra restprodukter, men detta borde inte vara något man ska använda som argument mot att utreda vidare. Miljön har även mycket att vinna på att stoppa ökenspridningen och öka växligheten på jorden. Kanske ger det plus/minus noll i slutänden med tanke på att att deras utveckling skulle även ge ett ökat tryck på miljön. Men med ett plus/minus scenario gällande miljön, så är fördelen att inte många miljoner människor behöver dö helt i onödan varje dag. (Sen kan det ju även nämnas att dessa anläggningar redan finns i de rikare områdena på jorden, bl.a  Australien, USA och Saudiarabien så sätt att avhjälpa miljöpåverkan finns redan.)

Men tyvärr finns det en till viktig detalj i detta som jag tror faktiskt är ganska avgörande för om detta projekt ens skulle kunna vara genomförbart inom snar framtid, och det är då det här blir en stor politisk fråga:
När Alliansen fick makten i Sverige beslutade de att skära ner och förändra vårt biståndsarbete. Många ambassader och konsulat har fått stänga och de har gjort en stor förändring då de flyttat över makten om ländernas biståndspengar till beslutsfattarna i varje land så det är upp till dem att välja var de vill lägga dem. I en drömvärld vore det förstås det bästa, men då människorna i Afrika inte lever i en drömvärld är det större risk att pengarna hamnar där diktatorerna anser dessa gagna dem bäst, och fokus blir inte folkets välmående utan en fråga om att öka deras egna kontroll och makt.

Högre bensinskatter, fortsatt vargjakt och avskaffande av monarkin - Dessa tre punkter väcker starka känslor hos folket och det ser ut att bli tufft för Socialdemokraterna att vinna tillbaka väljarna på dessa punkter.

Norrlänning som jag är i grund och botten, så förstår jag de upprörda känslorna gällande bensinpriset då det är livsavgörande på landsbygden för att kunna ta sig till arbete och skola. Det kommer inte främja arbetsmarknaden utanför storstäderna om man kapar den förbindelse som annars ökar flexibiliteten till arbetsorten.

Samtidigt månar jag mycket om vår miljö och anser att vi måste minska på det skadliga bränslet.

Men om man sammanställer dessa åsikter, så tycker jag inte att det är en bra lösning att straffskatta människor för att de idag kör bensin -och dieseldrivna fordon, då inte staten gett medborgarna en fungerande, alternativ lösning.
Som jag skrivit om tidigare, tycker jag att vi ska satsa främst på biobränsle. Sätt upp tankstationer på alla platser som idag erbjuder bensin/diesel och sätt priset till minst hälften av vad bensinen kostar idag. Sen är det bara att ställa krav på att alla fordon ska förses med biogasmotorer. Då är problemet löst.

Enligt tidigare inlägg har det visat sig hur enkelt det är att producera biogas, och hur lite mark det egentligen skulle behöva odlas för att förse alla Sveriges bilar med bränsle. Då 1 ha ger bränsle åt minst 2 bilar/år, skulle det behövas ca 2,13 miljoner ha till alla våra ca 4,26 miljoner personbilar i Sverige. 2,13 miljoner ha är ca 21 129 kvkm. Det betyder att det bara skulle behövas ca 4,7% odlad mark till att förse Sveriges alla personbilar med det bränsle som anses vara det mest miljövänliga alternativet! Då har jag dessutom inte räknat med den mängd restprodukter som vi redan har i vårat samhälle, som kan omvandlas till den attraktiva gasen istället.

Det går även att använda biogasen till att driva andra bränsledrivna fordon, samt till elförsörjning!

Jag ser fram emot Juholts debut i Agenda ikväll då vi förhoppningsvis får se lite mer av det Nya Socialdemokraterna.


1,

Alliansen går ut med att vi nu måste satsa 4,7 miljarder på 15 nya amerikanska helikoptrar till Sveriges försvar.
De menar att detta behövs för att drastiskt minska tiden för vårt försvar att nå sina destinationsmål:
”Där tog det ett år att få 11 000 man på fötter. Och upp till tre år att få 30 000 soldater användbara för försvaret av Sverige. Det var för lite och för sent” skriver Sten Tolgfors. Så med denna argumentation skulle denna satsning göra att Sverige kunde få 50 000 soldater och sjömän redo på bara några dagar.

Jag måste väl säga att jag har länge varit skeptisk till den tid det ska ta för Sverige att skicka försvarsmakten på uppdrag. Jag vet att det talades om en 7-10 dagar för att skicka hjälptrupper till Haiti då katastrofen skedde där, och även det tycker jag är helt ohållbart. De personer som kan bli inkallade måste ändå vara förberedda på snabb inryckning, samtidigt som Försvarsmakten även måste kunna ha utrustning redo?
Så denna tid på 1-3 år är ju rent skrattretande och det finns ju ingen anledning att ens ha något försvar kvar om det ska vara så illa att vi inte ens kan få fram några trupper innan kriget ens är över.

Men det jag vill komma fram till när det gäller dagens nyheter och nysatsningar av 15 amerikanska helikoptrar är; hur resonerar regeringen att dessa helikoptrar ska göra sådan tidsskilland för att få våra trupper på plats? Har de fått promenera/simma tidigare till sina destinationer?

Nej denna nysatsning kommer sig enbart av det tidigare önskemålet från Nato om att vi ska skicka både JAS och helikoptrar.."I sitt brev till utrikesminister Carl Bildt den 29 mars skrev Fogh Rasmussen att NATO förutom Gripenplan också ville ha svenska helikoptrar, något som regeringen dock inte har beviljat." (2011-03-28)
Då hade vi inga helikoptrar att skicka.. men nu har vi visst fått ett akut behov av dessa helikoptrar som vi av en ren tillfällighet även kommer kunna skicka på Nato-uppdrag..

Så ja jag tycker nog det är värt att se över Sveriges rutiner när det gäller att packa sig iväg på uppdrag, men att använda 4,7 miljarder för att tillfredställa Natos önskemål.. Nej, det är inte försvarbart när vi har så stora finansiella luckor i flera viktiga samhällsorgan. Men lite fler leksaker för att tillfredställa Nato är kanske viktigare än vår infrastruktur, våra pensionärer, våra barn och skolor, sjukvård osv som gärna hade tagit emot dessa pengar som ibland verkar finnas i överflöd..

1, 2 , 3

Allt sedan valet 2006 har Alliansen gjort något som många andra partier aldrig skulle ha klarat av: Köra hela vårt sociala trygghetssystem i botten, skapat milslånga klyftor i vårt samhälle och gett oss större utgifter än vad inkomsterna har ökat... samtidigt som majoriteten av befolkningen fortsätter att hurra och strö blomblad framför kejsarkortegen.

Senast i debatten mellan Borg och Waidelich stod Borg och fortsatte upprepade samma mantra när det gällde deras bemötande av Socialdemokratisk finanspolitik - Socialdemokraterna lovar många satsningar, men redovisar inte var de ska detta kapital ifrån. Jag måste väl säga att det även var lite oklart innan även när det gällde den blå alliansen.. Men det var inget direkt som bollandes tillbaka. Men jag måste väl i dagsläget säga att den bilden har klarnat väsentligt; liksom rödgrön finanspolitik var även Alliansens frikostiga skattesänkningar tvungna att finansieras på något sätt och det vi inte visste då, men som vi ser nu, är att dessa intäkter hämtar de in på bl.a. energiförbrukning, bensinpriser, livsmedelspriser och utförsäljning av Sveriges investeringar. Skulle någon våga ställa frågan direkt till dem, så är jag ganska övertyga att de kommer gömma sig bakom de avväpnande argumenten gällande sin omtanke om miljön och hylla den fria viljan där staten ska ställa sig utanför någon som helst inblandning.

Men om jag försöker blunda för alla hyllningar och konfettiregn som omger dessa frontfigurer som media endast rör i med silkesvantar, så framträder en helt annan bild än vad som media lyfter fram:

* Arbetslösheten är fortsatt hög - skattesänkningar gav inte fler jobb och utanförskapet ökar.
* Aldrig har dagis och skolor varit så överbelastade och eftersatta som de är idag. 26 förskolebarn på 2 lärare är inte okej och barnens utveckling och lärande blir eftersatta redan från start.
* Alliansens satsningar på att nedvärdera kunskapsnivån för praktiska yrkesval har misslyckats - färre söker utbildningarna är tidigare.
* Satsningarna på rehabilitering för sjukskrivna har visat sig även misslyckat, då nästan ingen av dem som satts i denna vårdreform har tillfrisknat så de kan komma tillbaka till arbetslivet.
* Fas 3 i jobb- och utvecklingsgarantin har inte gett människor fler jobb, utan istället skapat ett samhälle där några mindre lyckligt lottade människor tvingas jobba dagar, nätter, kvällar, helger för en ersättning som är långt under mininivåer som är helt ovärdiga någon människa i vårt samhälle. Att företag dessutom kan tjäna pengar på att ta in så många underbetalda arbetare som helst (5000 sek/mån/arbetslös) utan några som helst incitament att vilja ge dessa människor en senare anställning.
* Efter valet 2006 visades några väl dolda rapporter att vi svenskar faktiskt inte var så usla fuskare som alliansen ville framhäva, och alla de kontrollorgan som tilsatts för att sätta dit alla fuskande föräldrar, sjuka och arbetslösa har visat sig kosta mer än vad de egentligen sparade in på de få fuskare man fann.
* Den ökade inkomsten skattesänkningen har gett - täcker inte upp för de ökade kostnaderna som har följt med Alliansens styre.
* Att sälja ut vårt lands sparade kapital - våra investeringar för framtiden - är som att sätta sprätt på det egna sparkontot som var avsett för vår framtid, för en helkväll på krogen där de "slaskar" upp hela kapitalet för att visa upp sig från den glassiga sidan och frikostigt kunna bjuda hela svenska folket på en runda laget runt!
* Svenskarnas energiförsörjning är inte någon annans ansvar att se över, än sittande regering. Fredrik, Maud och andra ansvariga fortsätter att tiga still, samtidigt som eljättarna hämtar hem förlorade skatteintäkter till deras skattekistor. Som alla finanser handlar det alltid om gungor och karuseller...
* Pensionärerna får se sig blåsta på sina löften; framtiden såg ljus ut - om man valda att inte lyfta blicken längre än vad Alliansen ville visa. Hur kan det komma sig att denna stora nyhet har undgått medias snokande näsa innan E24s lilla artikel..?
* Sen har vi försämrad djurskyddstillsyn, ökad barnfattigdom och utanförskap, ökad kriminalitet, ökad införsel av vapen och narkotika, minskad vård för de allra sjukaste, osv osv osv...

Till er som fortfarande inte ser genom de rosa fluffiga dimridåerna, och vägrar tro att det här är den verklighet som ni har röstat fram: Kejsaren har inga kläder - han är helt naken!

Stora journalistpriset till den tidning som vågar ta bladet från munnen och verkligen skriva den nakna sanningen! Ställ vår statsminister till svars för de frågor som han faktiskt har yttersta ansvar för. Granska, undersök och plocka fram kulramen för att ge en rättvis bild av vårt samhälle idag. Att dissa och dömma S föreningsarbete fungerar inte längre som ridåer - vi vill nu se verkligheten som gömmer sig bakom Alliansens skalfasad!

1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11,

I veckan läste jag som vanligt Metro på väg till jobbet, men denna dag var det några nyheter (som kanske egentligen inte är så nya nyheter) som tillsammans med tidigare besked från Alliansen om fler skattesänkningar fick mig att känna stark oro för Sveriges framtid.
Nyheten handlade om att vi kommer att se ökade kostnader för mat, el och boende framöver.
Lägger man ihop dessa nyheter så innebär det att denna skattesänkning som Reinfeldt nu vill genomföra kommer bli mer av ett måste för majoriteten av Sveriges befolkning, även om vi i nuläget känner att det är lite väl magstarkt mot de mindre lyckligt lottade i vårt samhälle.
Men de flesta människor månar först och främst ser om sitt egna bo, så ser man att pengarna inte längre räcker till sådant extra som man är van vid så tror jag tyvärr att de flesta säger ja till minskade skatter och, i och med det, nej till medmänsklighet.

Så länge det alltid är fler väljare som är lyckligt lottade med arbete kommer Moderaterna att fortsätta vinna val genom att erbjuda dem (oss) ersättning i form av kapital om vi fortsätter rösta på dem.
Ökar man dessutom kostnaderna för månadsutgifterna så föder det en efterfrågan om skatteminskningar som från början aldrig ens var önskade.

Vad händer då med dem som inte har möjlighet att jobba? De har sedan tidigare redan fått sämre ersättning från staten, samt att de med denna prisökning på mat, el och boende drabbas de från två håll; mindre inkomster och större utgifter. Detta är en katastrofal utveckling för Sverige och hela vårt samhälle!

Tycker Alliansen att vi har råd att sänka skatterna, så borde vi istället ha råd att sänka momsen för att möta de kostnadsökningarna som vi har framför oss. Vi borde även se över vår egna elförsörjning här i Sverige och staten bör ta tillbaka kontrollen av denna prisrusning som sker. Fri konkurrens gav inte det önskade resultatet som Alliansen utlovade, istället gick de stora aktörerna på marknaden samman och tillsammans gör de nu enorma vinster på medborgarnas bekostnad.

Alliansen bygger inte sin politik på värderingar som får samhället att blomstra, de bygger det på att söndra och skapa behov som inte väljarna har råd att avstå ifrån.

För att bryta denna destruktiva ledning så krävs det att vi kan lägga fram ett förslag som stoppar blödningen av kapitalförlusten hos väljaren. Det är först då de primära behoven åter är i balans som vi kommer kunna se våra medmänskliga värderingar åter forma det Sverige som vi vill leva i och som vi kan vara stolta över.



AB

Denna statliga utförsäljningen som har pågått under Alliansens tid vid makten är något som vi borde titta närmare på. Under och efter föregående lågkonjunktur så sades det att Sverige var ett föredömme när det gäller statliga finanser. Men är det ansvarsfull politik att sälja ut statens tillgångar för att täcka upp för minskade skatter och avgifter för dem som redan har det gott ställt?
Så istället för att företagsägandet genererar årliga inkomster som tidigare, har Alliansen nu sålt ut våra andelar för större engångssummor som ska finansiera deras egna ansvarslösa skattesänkningar och andra liknande satsningar.

Men vad händer när de har förbrukat alla resurser som vi har?

Jag kan bara säga att vi kommer att sakna inkomsterna från tidigare företagsvinster, ha minskade skatteintäkter och ökade utgifter inom bl a vården då 40-talisterna pensioneras. Jag kan inte hålla med om att det är en ansvarsfull politik att bränna vårt sparkapital som tidigare varit bundna i företag.
Visst, alla företag har inte varit lönsamma, men det är då en fråga om att lösa problemet med just dessa företag, inte att sälja bort allt vi äger och har för att finansiera skattelättnader för att säkra valsegrar.

Ännu har jag inte sett bevis på att skattelättnader har minskat på arbetslösheten, eller heller några andra lösningar från Alliansen för att minska på arbetslösheten.
Men tittar vi på siffran över arbetslösa så går den givetvis nedåt, men det är ingenting som vi kan tacka skattelättnaderna för, utan är istället ett resultat av den naturliga konjunktursvängningen.

Jag skulle hellre se att Sverige jobbar åt andra hållet; jag tror på att staten istället ska kunna gå in mer i nystartade företag som en möjlighet för dem att utvecklas och växa fram på den svenska marknaden. Vi öppnar då upp för fler företag att starta i Sverige, samtidigt som det ges en möjlighet till en långsiktig investering för Sverige.

Det ser jag som framtidens modell för våra svenska företagare och svensk ekonomi - Vi behöver fler möjligheter till fasta inkomster till statskassan, inte färre.

Den 20:e september 2010... en dag för reflektioner och en återblick i backspegeln.

Valet är så gott som klart, liksom resultatet som lämnade efter sig en bitter eftersmak. Rent politiskt så vann Socialdemokraterna då de fick flest röster i Sverige, men tyvärr är det nu mera en fråga om vilka vänner man valt. Så då Moderaterna har valt fler, men svagare, partier att alliera sig mer, vann de ändå över den andra koalitionen på vänster sida.
Men som de flesta nu vet, så har vi även fått in en räv i hönsgården som skapar kaos och givit våra partiledare huvudvärk. Men jag hade inte tänkt dryfta så mycket mer ingående om hur de olika alternativen ser ut för att lösa problemet, utan jag vill instället som vanligt försöka gå tillbaka till huvudproblemet:

En stor del av Sveriges befolkning anser att det är av största vikt att lösa integrationsfrågan. Vi kan inte fortsätta  att undermindera dessa väljares prostestuppror genom att överskugga det faktum att vi har problem i Sverige. Jag tror faktiskt att en majoritet av Sveriges befolkning skulle skriva under på att vi önskar få igenom en lösning på de problem som finns. Sverige behöver invandring för mångfald och för kompetensspridning, och Sverige behöver öppna sin famn för att skydda flyktingar som behöver hjälp, men vi kan inte göra det genom att bara öppna gränserna och sedan lämna dem vilsna åt sitt öde. Vi måste ge de nyinkomna kunskap, kontakter och redskap att möta den nya värld de möter, samtidigt som vi svenskar måste förberedas bättre på hur vi kan göra för att förbättra integrationen. Kanske kan bl. a ett faddersystem vara ett fungerande alternativ?

Något man kan konstatera med all säkerhet, är att det iaf inte är en fungerande lösning att klumpa ihop alla inflyttande på en och samma plats, med minimal kontakt med det samhälle som de övriga i landet lever efter.
Detta fick vi även ett kvitto på igår - Sveriges utsatta stadsdelar ropar på hjälp.

För en nyikommen läsare kan jag även poängtera att jag alltså inte är någon som helst anhängare av det rasistiska partiet, tvärtom, men vi kan inte välja att blunda för ett problem bara för att det är lite obekvämt.

* * *

År 2010, ett år för riksdagsval och nya förhoppningar.

Jag hoppas och tror att vi kan se fram emot ett blockskifte, även fast jag heller inte känner mig helt lugn med det heller. Det finns så mycket som är galet i vårt samhälle nu som sittande regering har stor del i, men vi levde heller inte i en perfekt värld innan skiftet 2006.
Det finns en grupp i samhället som alltid har hamnat i skymundan och som själva saknar en röst att göra sig hörda med, och det är alla de barn som dagligen får lida mer än vad vuxna behöver göra.
Vi förfäras över bilder av barn som svälter i Afrika, föräldralösa barn i Indien och barnsoldater i korrupta stater men vi glömmer alla de barn vi har närmare oss som lider i det tysta. Barn som varje dag genomlider fysisk och psykisk misshandel i en skola som kräver hans/hennes närvaro utan någon trygghet och barn som dagligen får utstå fruktansvärda hemförhållanden där våld, misär och sexuelltutnyttjande är vardagsmat. 
Varför är det lättare att rädda andras barn, än våra egna? 

För att förtydliga, så tycker jag givetvis att vi även måste fortsätta jobba för världens alla barn, men det känns som att det vi svenskar blundar för det vi har framför näsan på oss.

Mobbing i skolorna har nog förekommit så länge skolor har funnits, och vi känner alla till det. Det finns nog ingen vuxen som kan säga att de aldrig har sett det själv under sin uppväxttid, men ändå är det något som fortsätter att accepteras i det tysta och i varje förstaårskull med hoppfulla, glada skolbarn finns det alltid några som får sina drömmar och sina små liv förstörda, då de oförklarligt valts att bli den årskullens hackkycklingar och mobbingoffer.  Jag kan knappt ens föreställa mig hur det skulle vara att vakna varje dag och veta att det kommer bli ännu en dag i ett rent helvete.
Skulle vi som vuxna känna oss det minsta kränkta i arbetslivet, så har vi ett organistaion som backar upp oss (facket) samt att vi har full frihet att söka oss iväg till ett nytt jobb. Ingen vuxen skulle någonsin tolerera att de skulle behöva utstå det hundratals barn behöver göra varje dag - men barn ska tydligen behöva det.

Men vad finns det då man kan göra?
Ett första steg vore att verkligen införa nolltolerans i skolorna - inte bara ha det som ett riktmärke.
Jag tror att skolorna behöver se över hela sin grundstomme och dagligen jobba med teambildning och människosyn. Klasserna behöver bli mindre och fler vuxna behöver närvara utanför lektionerna. Vanligtvis brukar jag inte vara förespråkare av övervakning, men kanske skulle det vara bra på skolorna. Jag tror även att barn skulle behöva någon vuxen de kan prata med i skolan som de kan känna förtroende för, då barn som mobbar oftast själva mår dåligt. Hur man än gör, så måste vi få bort all mobbing i skolan. Det är inte okej.

När det handlar om de utsatta barnen i hemmen, dolda bakom väggar, så är problemet svårare. Men det finns sätt  att kunna finna och fånga upp några av dessa barn iaf, och det är genom att låta helkroppsundersökningar vara en del av de årliga/halvåriga kontrollerna av barnen och kanske samtal med barnpsykologer som kan upptäcka avvikande upplevelser. Från att barnen föds till de går ut grundskolan.
Kunde en 4-årings blåmärken och ärr upptäckas i tid, eller en 3-årings beskrivning av ett olämpligt umgänge med en närgången släkting, skulle dessa barns kunna räddas.
Vi måste ge barnen i vårt eget land ett bättre skyddsnät för en bättre framtid.


AB1, AB2 AB3

Ikväll tänkte jag faktiskt inte dryfta mina åsikter gällande någon samhällsdebatt, utan väljer istället att rikta ljuset mot ett av de projekt jag har arbetat med från och till under ett antal års tid; Lösa vattenkrisen i Afrika.

I dag beräknar man att ca 300 miljoner människor i Afrika saknar dricksvatten och sanitet.
Varje dag dör ca 4 000 barn, året om, efter att ha druckit orent vatten, och varje år dör 3,5 miljoner barn på grund av smutsigt vatten, brist på toaletter och dålig kunskap om hygien. Även de vuxna drabbas, men det är barnen som är överrepresentarade.

Mitt mål: är att hitta en långsiktig lösning som ger 300 miljoner människor i Afrika vatten och sanitet som även fyller miljökraven.

Man uppskattar att en invånare i Afrika behöver ca 50 liter vatten/dygn, (jämfört med ca 200 liter/pers/dygn i Sverige) Vilket ger ett behov av ca 15 000 miljoner liter/dygn.

De metoder jag har tittat främst på, är avsaltning av havsvatten genom destillation alt. omvänd osmos.

Den första metoden jag tittade på var destillering, eftersom jag då (för några år sen) konstaterade att det antagligen skulle bli billigare och kräva mindre energi, än omvänd osmos.
Vid destillering upphettar man vattnet till ånga. Saltet, som har en betydligt högre kokpunkt, stannar kvar på botten samtidigt som det saltfria ångan leds bort och kyls ner till vätska igen.

Genom att utgå från energibehovet för att ånga 1 liter vatten, fick jag fram att det skulle krävas ca 4000 TWh/år för att förånga den mängd vatten som behövs. Det skulle innebära: ca 245 000 vindkraftverk, eller 3000 vattenkraftverk, eller 125 kärnkraftverk (inget egentligt alternativ).. har även förstås tittat på andra alternativ som vågenergi och solenergi, men då de har för dålig kapacitet (ca 1,5 MWh/år respektive 400 kwh/kvm/år) är det inte heller någon realistisk lösning.

Då det är lite för stor energiåtgång, sökte jag även efter alternativ att korrigera i processen.
T ex genom att skapa ett lägre tryck i behållaren för att sänka kokpunkten.. Men då de uppgifterna har varit svårare att finna, blev jag desto gladare då jag fann (under mitt sökande på google) att det även har gått frammåt för tekniken omvänd osmos, som nu har effektiviserats.
Nu har man sett att det går att åstadkomma lika goda resultat som innan, men nu med bara energiförbrukningen: 1kWh/m3 jämfört med 4kWh/m3 som tidigare.
Vid omvänd osmos utsätter man vattnet för tryck som pressas genom ett speciellt membran som inte släpper igenom saltet eller andra föroreningar.

15 000 miljoner liter vatten/dygn = 15 miljoner m3 vatten/dygn
Då energiförbrukningen är 1 kWh/m3, är energibehovet 15 miljoner kWh/dygn, vilket är: 0,015 TWh/dygn.
Det innebär att det krävs bara 5,5 TWh/år för att producera i den takt som behövs.

Jämförelsevis så är det som natt och dag; 4000 TWh/år mot 5,5 TWH/år. Här har vi då en hållbar lösning.

Så för att sammanfatta (och utesluta långa beräkningar pg a platsbrist och för er skull): Så finns det nu en möjlighet att rädda 300 miljoner människors liv i Afrika till en kostnad som lätt täcks av den genomsnittsbudgeten för vattenrelaterade projekt, på ca 3,5 miljarder pund/ år. (Enligt denna artikel från Europaparlamentet ).


Dessutom skulle millenniemålen bli möjliga att uppfylla med detta:

• Fattigdom och hunger ska halveras till 2015
• Alla barn ska gå i grundskola 2015
• Jämställdheten ska öka och kvinnors ställning stärkas
• Barnadödligheten ska minska med två tredjedelar till 2015
• Mödradödligheten ska minska med tre fjärdedelar till 2015
• Spridningen av hiv/aids, tbc, malaria och andra sjukdomar ska hejdas till 2015
• En miljömässigt hållbar utveckling ska säkerställas till 2015
• Globalt samarbete genom ökat bistånd, rättvisa handelsregler och lättade skuldbördor i utvecklingsländerna

Så verktygen finns, nu är det bara politikernas intresse som kan göra det möjligt.

Efter månader av tidningsartiklar, TV-program, debatter och dagliga diskussioner om hurvida svenskarna bör vaccinera sig eller inte. Eller rättare sagt; Vad är det som ska vara minst farligt: Svininfluensan eller vaccinet?
Under den senaste veckan har argumenten hårdnat från båda sidor, och förespråkare och motståndare visar upp dödsfall och allvarliga sjukdomsfall som orsakas av att man har/eller inte har tagit sitt vaccin.

Som ett resultat, ser det ut som fler än väntat ändå vaccinerar sig, vilket då även lett till att vaccinet är slut nästan överallt. Man har då försökt övertala folk att vaccinera sig, samtidigt som det sen inte finns att tillgå. Sett till människors välbefinnande är det kanske inte så bra för samhället att först skapa en form av panik och sen lämna alla utan möjlighet att motverka det som skrämmer.
Sen hör jag människor runtomkring mig som misstänker att de fått svininfluensan, men när de ringer sjukvårdsupplysningen så får de inte mycket mer än ett bekräftande om att det troligen är det. Men sen är det inget mer. Bara "ta det lugnt, drick vatten och ta en alvedon". De som misstänker att de är sjuka, är inte välkomna till sjukhusen. Flera allvarliga sjukdomsfall har i veckan blivit hemskickade, fast de varit nästintill döende. Utan medicin och utan tillsyn. Samtidigt som vi faktiskt har Tamiflu i Sverige, som finns att ta efter sjukdomen brutit ut och som hjälper mycket.

Lyssnade idag på Agenda (SVT) där en ansvarig bemötte frågor som; att sjukvården helst inte tar prover på folk, är restriktiva med att lämna ut Tamiflu till sjuka och den förvirring som råder angående när och var man kan vaccinera sig.
Och för att sammanfatta svaret, måste jag säga; brister i planeringen, organiseringen och sen verkar det tyvärr även som att det brister i sunt förnuft.

Vad vi har att lära av detta för framtiden, är att vi behöver en fabrik som framställer vaccin i Sverige snabbt och effektivt. Det var planer på en sådan innan sittande regering tog över, men som Alliansen sedan avfärdade.

Sen tycker jag att det är självklart att folk ska kunna testa sig; både för att lugna de som ej är drabbade av det viruset, samtidigt som de sjuka hamnar under någon övervakning. Kanske räcker det med bara Alvedon, eller Tamiflu, men även för att kunna fånga upp dem som är riktigt dåliga och ge dem hjälp.
För att inte sprida viruset i onödan, kanske ett enkelt blodprovs-set skulle kunna skickas ut till alla hushåll innan den värsta spridningen tog fart, för att enkelt returneras till en specialinsatt lab. som kunde testa alla som misstänkte svininfluensa. Att idag säga hur många som har insjuknat är omöjligt, då det bara handlar om gissningar. Kunde alla testa sig, skulle vi hamna närmare sanningen.
Sen vore det bra om det kunde vara uppsökande läkare/sjuksköterskor som istället åkte ut till de sjuka. alt. reservera att sjukhus bara för N1H1-sjuka. Människor ska bara inte bli lämnade åt sina öden.

Nog om svininfluensan för denna gång, - imorgon är en ny vecka med nya möjligheter, Sköt om er!

AB1, AB2

Inför det kommande klimatmötet i Köpenhamn, börjar ledarna i världen samla sig.
Som allting annat, så har klimatproblemet diskuterats fram och tillbaka om hurvida det är någon kris egentligen, eller om det bara är naturliga förändringar som vi alltid har haft. Skeptikerna menar att all publicitet är till för att hålla människorna rädda och beroende samt att det både är lönsamt för alla grupper som jobbar med miljöfrågor och att det även är något man ursäktar statsutgifter med.
Själv anser jag att var och en bör använda sitt egna sunda förnuft och omdöme; häller man miljöfarliga ämnen i vattnet - dör fisk och växter, rubbar man balansen i naturen - så ändras förutsättningarna.

Det viktigaste vi måste göra för att förändra klimatet för framtiden, är förstås att förändra våra vanor.
Gör vi som vi alltid har gjort, så kommer utvecklingen bara fortsätta i samma spår.

I stort behöver alla länder komma överens om att:

* sluta skövla våra regnskogar. När man skövlar regnskog frigörs CO2 som står för ca 20% av det totala CO2 utsläppen på jorden. Sen gör vi även miste om dessa skogars stora förmåga att omvandla det skadliga koldioxiden i luften till syre (som vi behöver), och kolet lagras i växten.
Om vi istället stimulerar skogarna i världen kommer vi att uppnå positiva effekter av minskade CO2 nivåer.
(Ex: 1m3 svensk skog binder 1 ton co2)

* Satsa på att skydda och stimulera befintliga och nya korallrev. Liksom skogarna bryter ner CO2, bryter även korallreven ner CO2 i luften. Dessutom är korallreven bra för hela fiskebeståndet. och det vore till fördel för alla, om vi kunde motverka att en av de största matförråden i Världen sinade.
Vi borde även satsa på att odla blåmusslor på revor i havet där övergödningen blivit ett problem, då det har visat att de gör stor nytta där.

* Påbörja återuppbyggandet av de uttorkade markerna i ex. Afrika, genom att leda in avsaltat havsvatten in i länderna. Detta skulle innebära att vi, förutom ökandet av CO2 bindnade växter, skulle kunna rädda livet på massor av människor som idag svälter samt att vi dessutom skulle kunna kompensera en del av havsnivåhöjningen som idag sker.

* Gällande fenomenet att företag och privatpersoner som belastar miljön hårdare ska kunna köpa sig fria genom klimatkompensation/utsläppsrätt har jag svårt att se som ett hållbart alternativ. Företagen borde istället få högre krav på sig att hitta alternativ. Kan inte företagen rena sitt avfall, så borde de bojkottas och förbjudas.
Här är oljeindustrin ett stort problem, och det är inte förrän de rika oljeländerna kan försöka se bortom sin rikedom, till fördel för miljön och framtiden, som vi kommer att komma vidare.
Utan de bromsande oljebolagen skulle nog utvecklingen sett annorlunda ut; Vi skulle ha bilar, lastbilar, båtar, flygplan osv som använde annat drivmedel än de fossila som idag är överrepresentarade.
Jag tycker inte det är en bra lösning att straffskatta människor för att de idag kör bensin -och dieseldrivna fordon, då inte staten gett medborgarna en fungerande, alternativ lösning.
Som jag skrivit om tidigare, tycker jag att vi ska satsa främst på biobränsle. Sätt upp tankstationer på alla platser som idag erbjuder bensin/diesel och sätt priset till minst hälften av vad bensinen kostar idag. Sen är det bara att ställa krav på att alla fordon ska förses med biogasmotorer. Då är problemet löst.

* Miljövänliga alternativ för energiförsörjningen bör vara ett krav på varje land, utan att minska på säkerheten. (Jag tycker alltså inte att kärnkraftverk är ett alternativ, då de aldrig är 100% säkra och riskerar stora katastrofer.) Hoppas att fusionskraft snart ska vara ett fungerande alternativ för alla, och att det ska klara säkerhetskraven.

* Vi bör även minska på köttproduktionen i världen, då det är en stor belastning på miljön.

I mindre skala anser jag att varje land, kommun och stad har skyldighet att se till medborgarna ska kunna göra så miljövänliga val som möjligt. Som exempelvis:


* Varje hushåll bör kunna källsortera på ett enkelt sätt, och att upphämtningen av allt avfall bör kunna skötas direkt vid dörren utan att man ska behöva bege sig till speciella avfallsstationer.

* Kravmärkta varor och närproducerade produkter bör subventioneras så det blir ett billigare alternativ att välja miljövänliga produkter.


Detta är alltså några av mina önskemål, men tyvärr tror jag aldrig att de kommer bli möjliga.
Kapitalet styr, och så länge miljöalternativen innebär förluster för de rika företagen, kommer vi inte komma någonstans. Nej, de kommer sätta på skygglapparna igen efter mötet, betala nån krona för ett extra träd och fortsätt leva som om inte morgondagen fanns...

Så.. då gör jag ett nytt försök att visa min syn på invandringsfrågorna:

För att först börja i änden där det ofta skär sig mellan invandrare och infödda, så måste jag säga att vi skulle komma en bra bit på vägen till ett bättre samhälle om alla i Sverige behandlades lika inför lagen. Att de svenska lagarna och våra rättigheter som vi kämpat för under många generationer tillbaka med, ska gå före religion.

Jag anser förstås att alla måste få tro på vilka gudar de vill, men när religionens traditioner får gå före våra lagar gällande ex; barns rättigheter, jämställdhetslagar, djurskyddslagar, äktenskapslagar osv. har det passerat den gräns för vad som borde vara accepterat i Sverige.
Att ändå samhället, och staten, tillåter det gör att bilden av vårt rättssamhälle förlorar trovärdighet hos både invandraren och infödda. Särbehandlingen skapar mer aggressioner och öser bränsle på missnöjesbrasan, fast det egentligen är statens uppgift att se till att alla behandlas lika.

Alla barn  borde ha rätt till en trygg och bra uppväxt, oavsett härkomst, med;
-Rätt att slippa våld och fysisk och psykisk bestraffning.
-Rätt att behålla sina kroppar hela och omärkta av religiösa riter, tills de iaf är myndiga att fatta dessa beslut själva.
-Rätt till en neutral skola där de slipper alla religiösa påtryckningar, diskriminering och vinklad undervisning.
-Rätt till en god uppfostran med närvarande vuxna som tar ansvar.
-Rätt till svenskt skydd med förbud av sexuellt umgänge med minderårig.

I Sverige har vi även kämpat för män och kvinnors lika rättigheter. Det är även något som är lagstadgat och faller inom diskrimineringslagen, vilket innebär att att alla män och kvinnor ska har lika rättigheter i samhället,  oavsett vilken religion man utövar. Alltså är kvinnoförtryck inte lagligt i Sverige och borde inte accepteras även om det så är brukligt inom vissa religioner.
Fysisk eller psykisk misshandel av kvinnor/män är också givetvis ej tillåtet.

Gällande äktenskapet så finns det även flera olika traditioner och regler i världen, men i Sverige har vi då lagar och förbud mot ex. månggifte, giftemål med någon under 18 år och äktenskap med någon som är för nära släkt.

Djuren skyddas också här i Sverige och då det är förbjudet enligt svensk lag att halalslakta djur, så borde det givetvis även vara förbjudet att importera och sälja sådant kött.

Dessa är bara några av de lagar som uppenbarligen kommit i konflikt med religiösa traditioner.

Om alla som vill komma till Sverige då blir upplysta om våra lagar samt även rättigheter och skyldigheter, gör då varje person/familj ett val om man vill leva i ett land med de lagarna och värderingarna.
Då all invandring inte sker i flykt, ser jag att det borde finnas mycket förarbete som kan göras i det egna landet, för att förhindra att människor hamnar mellan stolarna i utanförskap, p g a att myndigheterna inte hinner med dem när de kommit över gränsen.

Det finns många fler problem än dessa att lösa, men en liten början kanske iallafall?

Likt företag som önskar en blandning av åldrar, män och kvinnor och olika kunskaper och erfarenheter för att blomstra och utvecklas i största möjliga mån, mår även länder bra av en blandad befolkning där varje medborgare berikar samhället med sin specifika kunskap och erfarenhet.
Sen önskar jag förstås det kunde vara de flyktingar som verkligen behövde hjälp som först och främst kunde komma, inte dem med mest pengar. Önskar även att en person som kommer till Sverige, och inte accepterar våra lagar kunde ställa sin plats i Sverige till förfogande till förmån för en bättre behövande som gärna väljer svenska lagar före sitt hemlands misär. - Oavsett om personen även då måste ge avkall på vissa traditioner som de levt med tidigare.

Hur man än vrider och vänder på invadringsfrågorna, så kan det alltid låta fel i vissa öron. Men jag tror det är viktigt att man tar upp diskussionerna till ytan och inte bara diskuterar det i svart och vitt. Att SD idag växer sig starkare och starkare beror på att problemen finns och att inte andra politiker vågat ta upp frågorna innan.

Så även om jag inte uppskattar SD, så uppskattar jag att SD och PP får människor att reagera och politiker att agera. För dagen medborgaren sluta bry sig, den dagen kan vi begrava svensk demokrati.

1, 2 3 4 5 6 7

I dag tänkte jag våga ta upp något till diskussion som ofta, av någon sorglig anledning, är lite tabu här i Sverige: Invandring.
För att förtydliga min personliga åsikt, så tycker jag det är självklart och positivt med ett färgstarkt och mångkulturellt samhälle. Men den nuvarande invandringspolitiken fungerar inte; varken för invandraren, den svenska medborgaren eller sammankopplingen av dem.
Fast jag anser att det är en politisk fråga som behöver behandlas och ses över ordentligt, så vet ni som följer mig att det ändå aldrig skulle falla mig in att sympatisera med Sverigedemokraterna. Ämnet borde behandlas med öppna ögon, och därför är det inte lämpligt att personer med rasistiska och främlingsfientliga åsikter ska driva dessa frågor.
Jag är också fortfarande nyfiken på hur SD tror att de ska kunna rädda upp Sveriges sjunkande ekonomi, välfärd och skapa det rättssamälle de propagerar om, genom att bara porta alla invandrare? 30 miljarder extra skulle vi ändå inte komma långt på.

Händelser som upploppen i Malmö och Göteborg m fl. får tyvärr motsatt verkan än det rop på hjälp som ungdomarna själva hävdar att det är. Istället för förståelse och medkänsla, väcker deras agerande rädsla och hat, och inte då bara mot dessa få människor, utan även mot alla invandrare som grupp.

Men vad finns det då för alternativ till dagens invandringspolitik? Vad skulle Sverige kunna göra för att komma på fötter igen?

(Hittade tyvärr en skrämmande länk i ämnet, när jag googlade... Blev en aningens illamående av det rena hatet som präglade de flesta inläggen, att jag var tvungen att ta en paus i skrivandet för att återhämta mig *urk*..)

Men nu, efter att jag råkade snubbla in i det forumet, känns alla idéer och förslag avslagna med den sjuka människosynen färskt i minnet. ..Ungefär som att försöka äta en god middag framför ett CSI:s avsnitt, med ingående bilder från en mindre trevlig obduktionsscen...

Jag återkommer i ämnet en annan dag när avsmaken har lagt sig. Men goda, konstruktiva idéer och tankar tages förstås alltid tacksamt emot!

Då och då flammar debatterna upp om hurvida det ska vara rätt att köpa en annan människa eller inte. Jag talar då förstås om sexköpslagen som infördes i Sverige 1999. I dag var det dags för Fredrick Federley att ta upp ämnet igen, och hoppas nog att han ska kunna samla nog med sympatisörer för att hålla sig kvar i riksdagen en mandatperiod till..
Själv har jag inte varit helt tvärsäker i mitt ställningstagande då jag kan se problemet från båda sidorna.
Jag kan å ena sidan hålla med om att det kanske inte är statens sak att moralisera om två vuxna personer som är överens, som vill ha sex med varann men mot betalning.
Var går gränsen mellan att köpa någon för direkta pengar, eller att "köpa" någon med gåvor?

MEN, jag köper inte sagoberättelserna om den "lyckliga horan". Hur nöjd hon/han kan uttrycka sig vara framför en kamera eller inför en vän, så tror jag ändå att de tar mer skada av det än vad de kanske ens förstår själva från början.
Att sälja sig är destruktivt för det egna jaget, och hur än bra det känns att få råd med den dyra märkesväskan som hon länge suktat efter, eller glädjen över de lättförtjänta pengarna, så kvarstår känslan av att hon/han sålde sig själv. Ofta leder det till att de försöker dämpa denna olustkänsla genom alkohol och droger. När de sedan fastnar i det beroendet, tvingas de att fortsätta med att sälja sig, då de annars aldrig har råd att betala för de droger de då blivit fast med.
Skulle vi inte ha en lag som ger polisen verktygen att ingripa, skulle dessa människor aldrig kunna hjälpas ur sin situation. Förespråkare för avskaffandet av lagen menar att en legalisering skulle hjälpa dessa horor, men jag undrar bara då på vilket sätt? Skulle även hallickarna förvandlas till hel-ylle gossar genom ett trollslag, och vidare bara vara snäll och omtänksamma samtidigt som de gärna skulle ställa sig och skicka in sina skattepengar till statskassan? Svårt att tro det.
Jag kan förtydliga med att jag inte är för en särbehandling av kvinnor (då jag anser att det är lika diskriminerande att välja en kvinna framför en man pg a kön vid ex. anställningar, och inte efter kompetens och lämplighet.) utan är bara förespråkare av människors lika värde och rättigheter i samhället.
Vad är det som ger en rikare människa rätten att köpa en fattigare människa?

Sen måste jag även roa mig med att slå sönder ett par av förespråkarnas så vanligt förekommande argument:
De hävdar att detta handlar om rätten att göra vad man vill med sin kropp.
- Men då skulle vi också tillåta narkotika, då vi ska få bestämma vad vi själva gör med våra kroppar?
De hävdar att det är det äldsta yrket i människans historia, och att det då ligger i vår natur.
- Men bara för att det ligger i vår natur så är det väl inget som säger att det är ok för det. Människan har även mördat och stulit sen vi var grottmänniskan, men inte kan vi tillåta det ändå?

Som en ytterligare reflektion tycker jag att det stinker om att detta med hävandet av lagen kommer från Alliansens håll. Tidigare i år var det FolkPartiet som hördes, och nu var det då dags för Centern..
Först sätter borgarna massor av människor i utanförskap och fattigdom, sen vill de erbjuda prostitution som alternativ..? Hur vore det om de istället såg till att dessa människor inte ens behövde ta till sådana desperata lösningar, utan istället kunde få ekonomiskt stöd till att återhämta sig till samhället?
Nej jag kunde aldrig tänka mig att det var den här typen av jobb Alliansen talade om när man ville satsa på "jobblinjen".. men det gäller väl att vara innovativ när man lovat att arbetslöshet ska kunna minska med minskade skatter..
Men det kanske är en förlängning av deras tidigare satsning på "hushållsnära tjänster"- Allt för att behaga överklassen och deras behov..? Oavsett vilka som de kliver på.

Det som är mest skrämmande, är att ca 63% av 50 000 människor som röstat på Aftonbladet håller med Fredrick..! Vakna människor, och ruska om er själva en stund!

- Det är inte en frihet att köpa en annan människa, det är en frihet att slippa köpas.

(Läs gärna denna tidigare artikel i Expressen; Sexköpslagen - sett ur en prostituerads synvinkel)